Vet ni pojkar?
- I natt drömde jag en helt underbar dröm.
Vi var ute och fiskade och blev lite osams kring den lilla sjön där det inte fanns någon fisk (mao, som vanligt). Jag hävdade bestämt att jag hade hört något om en hemlig sjö i området som inte fanns på våra kartor men ingen ville lyssna på mig (ja, mao som vanligt).
- Idioter, tänkte jag (som vanligt) och beger mig istället ut på egen hand bland stigarna i den lilla skogen. Efter några minuter, kommer jag fram till en helt igenvuxen häck vilken jag börjar hugga mig igenom med min machete (som bekvämt nog helt plötsligt finns i mina händer).
Efter en timme eller så när jag är färdig med mitt huggande (tilltufsad och med blödande sår både lite här och där), möts jag av synen av en nästan helt igenvuxen brun göl där två gamla gubbar sitter i en gammal träeka och metar med levande bete.
Jag smyger i tysthet fram till en buske och kamoflerar mig med några kvistar..
På avstånd får jag en stund senare bevittna hur de båda männen får på den största jävla gäddan i mannaminne. Den lilla rackaren är inte mindre än fem meter lång och väger över etthundrakilo!
Gubbarna frigör den lilla gynnaren ifrån sitt lidande och ror i tysthet och med ett irriterande flin på sina läppar tillbaka och försvinner iväg till sitt (precis som att både supergäddan och pölen är deras egen speciella hemlighet).
Efter en liten stund vågar jag mig fram till ekan, jag ror ut och lägger i mitt bete i vattnet..
Återstoden av drömmen har ni nog redan räknat ut, för visst nappar det!
- Sir Toby återvänder efter två timmars batalj med sjöodjuret till sina fiskekamrater och berättar om mina upplevelser (inkl. bildbevis).
- Vad händer?
Som vanligt är det ingen som tror på mig, snufs..
Jag tröstar mig med tanken att jag vet, bara jag vet var gäddguden finns.
Hej på er!
